Gruvboom hotar Laponias ekoturism

De senaste årens globala tillväxt har drivit upp metallpriserna, vilket i sin tur har resulterat i en svensk gruvboom. Framtida gruvjobb ställs mot unika naturvärden och traditionella näringar som renskötseln. Den här gången hotas även turismen, och några av Naturens Bästas arrangörer står nu i spetsen för motståndet i norr.

Matti Berg, ekoturismarrangör på det samiska upplevelseföretaget , är en av förgrundsgestalterna för motståndet mot Kiruna Irons planerade järngruva i Rakkuri i norra Kalix älvdal sydväst om Kiruna.

- Det är här jag har växt upp och det är här som vi idag bedriver vår turismverksamhet. Med ridturer och guidningar visar vi upp områdets unika natur- och kulturvärden för svenska och internationella besökare. Nu hotas lokala arbetstillfällen, som dessutom kan gå i arv till kommande generationer, berättar Matti Berg och fortsätter.
- Och som vanligt är det rennäringen som får ta värsta smällen, eftersom den planerade gruvan kommer att skära av flyttlederna för de renägande samerna i Laevas sameby.

På längre sikt är dock det största hotet enligt Matti Berg att järngruvan i Rakkuri blir ett nav för kommande exploateringar. Detta i ett område som borde ingå i världsarvets Laponias buffertzon och i närheten av den nationalpark som planeras för Kebnekaises högfjällsområde.

- När vägar och annan infrastruktur väl är på plats, kommer kraven från gruvbolagen att växa på att även andra fyndigheter runt omkring ska exploateras. Därför måste vi redan idag värna om samernas rättigheter, visa att vi menar allvar med långsiktiga strategier för bevarandet av känsliga arktiska miljöer och diskutera hur vi bäst använder våra skyddade områden. Ska våra världsarv och nationalparker omgärdas av enorma dagbrott eller är det här en lokalt förankrad natur- och ekoturism ska blomstra? frågar sig Matti Berg.  

Och Matti Berg och områdets två samebyar är inte ensamma i sitt motstånd. I somras protesterade flera av Norrbottens sportfiskearrangörer, eftersom gruvan riskerar att förorena viktiga fiskevatten i Kaitum och Kalix älvdalar. Två älvar som är av vital betydelse för Östersjölaxen, och som dessutom är skyddade enligt miljöbalken. Även Kirunas gruvarbetare är kritiska, eftersom den planerade järngruvan hotar ett viktigt rekreationsområde och i våras anslöt sig deras fackförening ”gruvtolvan” till protesterna. Inte ens Kirunas socialdemokratiska kommunalråd Kristina Zakrisson är odelat positiv till alla nya gruvor som planeras. Hon menar att i den andra vågskålen ska även de arbetstillfällen som skapas inom ren- och besöksnäringen räknas in.

Längre söderut, väster om Jokkmokk, finns också långt gångna planer på en annan ny järnmalmsgruva. Den tilltänkta gruvan projekt Kallak marknadsförs med de vanliga argumenten om fler jobb, men ekoturismföretagaren och är kritisk.

- Inledningsvis lockade gruvbolaget med minst 500 arbetstillfällen. Nu pratar man om 250 jobb plus ett hundratal tjänster i olika kringverksamheter. Frågan är sedan hur många det blir i slutändan, och inte minst hur många av dessa jobb som hamnar i Jokkmokk. Redan idag långpendlar tusentals svenskar och européer till gruvorna här i norr. Personer som betalar kommunalskatt någon annanstans och arbetar för internationella gruvbolag där vinsterna hamnar utomlands, säger Matti Holmgren och tillägger.
- Jokkmokk med världsarvet Laponia är unikt i Europa och småskalig turism i kombination med lokalt hantverk och matproduktion är sannolikt ett smartare sätt att långsiktigt använda dessa tillgångar. Under de senaste tio åren har antalet jobb inom Jokkmokks besöknäring fördubblats. Idag sysselsätts mer än 160 personer på årsbasis, och vi är många som tror att den siffran kan fördubblas både en och två gånger.  

Även i Jokkmokk riktas gruvbolagens intresse mot områden som gränsar till världsarvet Laponia och Sareks nationalpark. Runt projekt Kallak finns fler mineralfyndigheter med bland annat koppar, uran, nickel och lantan, och också här kan järnmalmsgruvan bli spjutspetsen in bland oexploaterade fjällnära gammelskogar, orörda vattendrag och våtmarker. Ett unikt stort område som är det vildaste och mest opåverkade i hela Europa, och som inte bara skulle påverkas av dagbrott, nya vägar och annan infrastruktur under några decennier. Kvar blir sedan enorma mängder gruvavfall i form av gråsten och slagghögar som läcker svavelsyra och tungmetaller under årtionden, kanske sekler, efter att gruvan har slagit igen. För ett par år sedan gjorde Naturvårdsverket en kartläggning över gamla gruvområden som behöver saneras runt om i Sverige. Notan uppskattades till mellan två och tre miljarder kronor, varav merparten nu får betalas av svenska skattebetalare.  

I norr ställs gamla traditionella basnäringar mot nya. De internationella gruvbolagens löften om tusentals välbetalda jobb under ett årtionde eller två, måste vägas mot en växande besöksnäring och svensk natur som attraktionskraft för hela Sverige som besöksmål.
- Turism är den nya basnäringen som har skapat tiotusentals jobb under det senaste decenniet. Det måste vägas in när gruvbolagens exploateringsplaner ställs mot unika naturvärden, rennäringen, oförstörda vattendrag, rekreation och friluftsliv. Flera områden i Sverige bör definieras som riksintresse för besöksnäring, och där ska natur- och ekoturism i samverkan med naturskydd och kulturvård prioriteras. Det unika området runt världsarvet Laponia, som nu hotas av nya gruvor, är definitivt ett sådant område, slår Ulf Lovén, Ekoturismföreningens generalsekreterare, fast och fortsätter.

- Svensk natur och vildmark är en av våra starkaste turistmagneter. Ett obrutet och oexploaterat område som Laponia med omkringliggande sjöar, myrmarker och fjällnära skogar ger stora möjligheter till utveckling. Inte bara för traktens småskaliga och tjänsteintensiva turismproduktion, utan också som en ikon och bild av hela Sverige som en spännande destination för natur- och ekoturism. Turismflöden som försiktigt räknat redan idag bidrar till hundratusentals loginätter, restaurangbesök och servicetjänster runt om i hela Sverige. Det här är ett område med en enorm potential, och där hundratals nya lokala och hållbara jobb kan skapas i en dynamisk och innovativ näring som har framtiden för sig, avslutar Ulf Lovén.

Nyligen gjorde programmet Kaliber tre långa radioinslag om den svenska gruvboomen och dess konsekvenser. Programmen ger en god bakgrund till dagens gruvboom, protesterna, jobben, vinnarna, förlorarna och framtiden i norr.

Länkar:

• - Dagens Nyheter
• - Norrländska Socialdemokraten
• - MiljöAktuellt
• Kaliber: Malmens makt 1 /
• Kaliber: Malmens makt 2 /
• Kaliber: Malmens makt 3 /
• 
  

Tillbaka